Vinnova publicerade 7 november åtta missioner som myndigheten förväntar sig ska bidra med radikala innovationer som stöd för att Sverige ska bli mer självförsörjande och konsumenter villiga att äta mer hållbart. Vinnovas och Tillväxtverkets kraftsamling "Ett nytt recept för matsystemet" innebär statlig finansiering av innovationsplattformar för ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem. Innovationsplattformarna har fått totalt 28 miljoner för första etappen som är 18 månader. Frågan är hur de utvalda missionerna ökar omställningstakten i Sverige?
Näringsdepartementet har gett Vinnova, verket för innovationssystem, i uppdrag att främja innovation och hållbar tillväxt i landet. Innovationsplattformerna som nu fått bifall för att arbeta vidare med sina missioner på matområdet är del av en ny och långsiktig satsning. ”Ett nytt recept för matsystemet” är tänkt att bygga kapacitet och förutsättningar för innovation och hållbarhet i livsmedelskedjan. Mer information finns i utlysningen från maj 2023. Utrymmet för första etappen var budgeterad till 33 miljoner. Och totalt har det avsatts 138 miljoner för den långsiktiga satsningen på innovationsplattformar för framtidens matsystem.
Nya metoder och arbetssätt
Missionerna kopplade till de nya innovationsplattformerna är konkreta, men bidrar de till mindre fragmentisering? De är tydligt avgränsade till klustrens olika intresseområden: matmiljöer, fermenterad mat, korta stadsnära värdekedjor, alternativa proteiner, ökad självförsörjningsgrad, regenerativt jordbruk, proteinskifte, hälsofrämjande livsmedel. Motiveringen till urvalet är att det inte räcker med att effektivisera och göra bättre, det behövs nya metoder och arbetssätt.
- Vi ser att det finns en fragmentisering i livsmedelssystemet och en brist på gemensamma mål. Utveckling inom livsmedelssystemet pågår, men det går alldeles för långsamt. Det behövs större möjligheter att få vara djärv och testa nytt.
Ökad polarisering bidrar till fragmentisering
Svenska Köttföretagen har under året arbetat för ökad samverkan inom ramen för satta teman i ”Ett nytt recept för matsystemet”. Detta genom flertalet samtal och deltagande vid aktiviteter som utforskat och vässat missioner som, enligt utlysningen, ska vara ”tidsatta och adressera samtliga tre hållbarhetsdimensioner (social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet)”. Helt naturligt har vårt perspektiv varit utifrån djurhållningens och köttproduktionens betydelse för framtidens hållbara matsystem. Och då med utgångspunkt i den gällande livsmedelsstrategin om en ökad svensk livsmedelsproduktion, som är hållbar och konkurrenskraftig. Även om vi ännu inte ser det uttalat i de missioner som innovationsplattformerna formulerat har vi en förväntan av att svenska köttföretag blir en naturlig samarbetspart i arbetet framåt.
- Det är med en viss oro jag noterar en polariserad dialog som också ofta kommuniceras. Vi behöver komma ifrån termer som "alternativa proteiner", "köttsubstitut", "proteinskifte". Animaliskt protein är en del av framtidens matsystem, om målet är innovationer som ökar andelen svenskt hållbart odlat växtbaserat protein.
Chef AO Bransch
Ulrika Åkesson
Ökad svensk försörjningsförmåga kräver tydliga mål
Svenska Köttföretagen framhåller i sitt inspel till Livsmedelsstrategi 2.0 behovet av att särskilt lyfta djurhållningens och kött- och charkproduktionens roll i framtidens matsystem. Vi vill vara en naturlig resurs i arbetet med åtgärder för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin. Vi har engagemanget och kunskapen, både på bredden och djupet, inte minst inom klimat- och miljöområdet. Omvärlden visar på och stärker förhållningssättet om att utveckling sker i samverkan där vi klarar av att forma åtgärder som tar hänsyn till helheten. Mål ska vara tydliga, men också klara av att ta hänsyn till biosystemets komplexitet och nationella förutsättningar att producera hållbara livsmedel.
