Under våren avslutas förstudie Svenskt Lamm. Svenska Köttföretagen och Svenska Fåravelsförbundet som lett förstudiens arbete har visat att trots ett märkbart gap mellan marknadens efterfrågan och producerad svensk lammköttsvolym finns en framåtanda bland en stor andel fårföretagare. Flera av dem har redan planer på en utökad lammköttsproduktion. Nu förbereds för nästa steg, att starta arbetet med den långsiktiga färdplanen och genomförandet av de åtgärder som lyfts fram i förstudien.
Svensk lammnäring minskar stadigt med ett årligt tapp av djur och en minskad slaktvolym. Marknadsandelen är låg samtidigt som marknaden efterfrågar mer svenskt lammkött i butik. Trots ökad avräkningsnivå har vi inte nått framgång när det gäller konkurrenskraften inom näringen. Svensk får- och lammnäring är mångfacetterad och inkomsten fördelad på mer än bara kött, inte minst ull och skinn. Dessutom utgörs svensk får- och lammnäring av strax över 8000 företagare.
Vilka förutsättningar finns det för en ökad svensk lammköttsproduktion? Starten för förstudien blev att skapa en bild av nuläget genom att samla information via enkäter.
Enkäter som underlag för nuläge
Två enkätutskick genomfördes under hösten 2023. En med tema rekryteringsdjur och en med tema fårföretagarnas syn på framtiden. Enkäten om rekryteringsdjur gav ett bra underlag på temat med cirka 900 svarande. Enkäten om framtidsplaner gav 760 svar. Svarsfrekvensen för båda låg på cirka 30%. Informationen från enkäterna har varit grunden för fortsatt dialog, inte enbart med producenter utan även med representanter för slakterier och handel. 15 december 2023 höll LRF Kött ett lunchmöte där resultat för enkäterna redovisades mer i detalj. Detta avsnitt finns att se i efterhand för den som önskar fördjupning. Ett viktigt besked gav fårföretagarna om potentialen att öka svensk lammköttsproduktion, nämligen att mer än 25 procent svarade att de planerar att utveckla sitt fårföretagande de kommande fem åren. Av dessa angav mer än 80 procent att det var just köttproduktionen som de planerade att utveckla.
Visserligen finns det också de som anger att man planerar att avveckla (15%), samtidigt visar enkäten att de allra flesta som svarat kommer vara kvar på nuvarande nivå. Detta har vi tolkat som att det, hinder och utmaningar till trots, finns potential för ökad lammproduktion i Sverige.
Fyra prioriterade åtgärdsområden
Enkäten har varit grunden i det vidare arbetet. I december hölls en samlingsdialog med aktörer från hela värdekedjan. Därefter har projektgruppen presenterat tidiga insikter för näringens företrädare, slakterier och möjliga förvaltare samt potentiella finansiärer för den mer långsiktiga färdplanen. Fyra prioriterade områden har identifierats och prioriterats:
- Gårdsnära åtgärder
- Affärsutvecklingsåtgärder
- Avelsutveckling
- Kunskapsförmedling
Affärsutveckling för lönsam uppskalning
Förstudien har bidragit till en bättre förståelse kring drivkrafter för en ökad svensk lammköttsproduktion. Och också var skaven finns som skulle kunna bli kritiska för framdrift i att nå vårt gemensamma mål om en lönsam och konkurrenskraftig svensk fårnäring. Ett sådant skav handlar om betydelsen av köttkvalitet i förhållande till volym. Just det här med affärsutveckling och lönsam uppskalning är något som diskuterats med slakterier och där vi även tagit in erfarenheter från arbete som gjorts inom Sweden Food Arena. Vi förstår att här finns mycket mer att borra i för att verkligen få aktörer att kroka arm, göra åtaganden som innebär en verklig förflyttning.
- Utmaningar i att få med sig hela värdekedjan inom svensk fårnäring finns, inte minst finns ett skav gällande betydelsen av köttkvalitet i förhållande till volym. Samtidigt har vi mött stort engagemang från alla led. Det finns en tydlig framåtanda i de dialoger som förts.
Chef AO Bransch
Ulrika Åkesson
Våga välja produktionsmodell
Ett aktiv val av produktionsmodell är grundläggande för en satsning på ökad lammköttsproduktion. Det handlar om medvetenhet kring gårdens förutsättningar och vad valet av produktionsmodell innebär. Inte minst gäller det att lägga tid på att följa upp och optimera vald modell. Fårföretagare lägger viss uttalad tid på kunskapsinhämtning enligt enkätsvaren. Köpta rådgivningstjänster är dock inte lika vanligt som inom andra djurslag. Det får till följd att kunskapskällorna och kanalerna varierar och det finns därmed olika definitioner av de svenska produktionsmodellerna.
- Gård och Djurhälsan har fått i uppdrag att inventera och uppdatera befintligt kunskapsmaterial gällande produktionsmodeller för fårnäringen med särskilt fokus på köttproduktion. Med stöd av Kunskapsnav Animalieproduktion kommer materialet att spridas till svensk fårnäring.
Theo den Braver, Gård och Djurhälsan
Utnyttja och utveckla avelsmaterialet
Åtgärdsbehov inom avel och genetik är något som återkommer ofta i de diskussioner som förts under förstudien. De har inte varit högst upp på agendan, men ändå ofta återkommit i dialog med framför allt producenter och slakterier. Och frågorna det kretsat kring är hur utnyttjar vi det djurmaterial, med den bredd av raser vi har i Sverige, och hur vi ser till att det utvecklas på ett hållbart sätt. Detta är definitivt ett område som behöver finnas med i en mer långsiktig färdplan menar vi i förstudiens slutsats.
- När det gäller djurmaterialet konstaterar vi att det finns behov av både snabba konkreta åtgärder kring avelsvärdering och behov av att forma den mer långsiktiga avelsstrategin kopplat till långsiktigt lönsam lammköttsproduktion.
Erica Lindberg, Svenska Fåravelsförbundet
Nyckelaktörer för genomförande av åtgärder
Utgångspunkten i förstudien har varit att kunskap finns redan i stor utsträckning, inte minst genom tidigare insatser i Lammlyftet, handlingsplan lamm och Meat Standard Sweden lamm. En tidig kontakt togs med Kunskapsnav Animalieproduktion och under förstudiens gång har samarbetet fördjupats.
Ett oväntat och positivt resultat är att förstudiens referensgrupp också numera fungerar som Kunskapsnav Animalieproduktions analysgrupp gällande kunskapsbehov inom får- och lammnäring. Navet ser vi som en naturlig ägare till åtgärdsområde kunskapsförmedling. Och en viktig nyckel till en långsiktigt lönsam och konkurrenskraftig får- och lammnäring är en effektiv och ändamålsenlig kunskapsförmedling.
Förstudien pekar ut vägen genom de fyra prioriterade åtgärdsområdena. Den mer långsiktiga färdplanen och genomförande av åtgärder ligger inte inom ramen för denna förstudie, utan målsättningen har varit att förstudien ska upplysa, vägleda och sätta igång arbetet. Fler nyckelaktörer behövs för att driva på åtgärder och också för att forma den långsiktiga färdplanen.
Branschutvecklingspengen möjliggjorde förstudien
Denna förstudie har genomförts med hjälp av finansiering från Branschutvecklingspengen och Kaj Sjunnessons Minnesfond. Projektet har operativt drivits av Svenska Köttföretagen och Svenska Fåravelsförbundet. Arbetet har förankrats genom en referensgrupp bestående av representanter från förutom Svenska Köttföretagen, Svenska Fåravelsförbundet, även av Lammproducenterna, LRF Kött, Gård & Djurhälsan och Kunskapsnav Animalieproduktion. Därutöver har ytterligare förankring skett genom återkommande möten med slakterier. Projektet kommer att sammanfattas i en rapport som publiceras på webbsidan för Branschutvecklingpengen.
