Klimat och kretslopp
Klimatåtgärder på slakteri
Att arbeta med resurseffektivitet och hållbarhetsfrågor är ett ständigt pågående arbete för svenska slakterier. Här har vi samlat 10 exempel på viktiga klimat- och resurseffektiva åtgärder som pågår på många svenska slakterier.
Åtgärderna bidrar till ett klimatsmartare kött som är en del av det naturliga kretsloppet. Ekonomisk- och miljömässig hållbarhet går många gånger hand i hand där samma åtgärder bidrar till så väl minskad klimatpåverkan som förbättrad lönsamhet. Ett exempel på detta är att så många delar som möjligt på djuret går till livsmedel. De delar som inte går till humankonsumtion används istället till bland annat djurfoder och tillverkning av läkemedel. Även att hushålla med resurser som energi och vatten är goda exempel på där både miljö och ekonomi är vinnare.
Vidare bidrar slakteriernas miljöarbete också till samhällsnytta när restprodukter, efter möjlig avsättning till livsmedel eller djurfoder, går vidare till biogasproduktion. Biogasen möjliggör i sin tur fossilfri busstrafik inne i städerna. När vi äter en köttbit så får vi inte bara i oss mängder av värdefulla näringsämnen utan vi är också en del av övergången till fossilfritt drivmedel. Restprodukten från biogasframställningen går sedan tillbaka till åkern som gödning. På samma åker växer sedan foder till djuren. Ett bra exempel på ett väl fungerande kretslopp.
1. Påbörja omställningen till fossilfri produktion
Flera slakterier har påbörjat sin om ställning till fossilfri produktion och har anslutit sig till ”Fossilfritt Sverige” och där antagit en eller flera av deras utmaningar för ett fossilfritt Sverige. Exempel på initiativ är att installera solceller på produktionsanläggningen för egen solelproduktion eller att enbart använda sig av förnybar el så som vatten-, vind och solel på sina produktionsanläggningar.
2. Påbörja omställningen till fossilfria transporter
Omställningen till fossilfria tranporter har påbörjats genom en rad olika initiativ. Exempel på dessa är att ansluta sig till DLFs frivilliga åtagande ”Transportinitiativet 2025”, vilket innebär att inrikestransporter, egenutförda och köpta inom företaget, senast år 2025 ska vara fossilfria. Arbetet mot fossilfri transporter sker genom att se till att anlitade transportbolag arbetar aktivt för att minska sin miljöpåverkan eller att i egen regi levererar produkter med lastbilar som drivs på förnybara bränslen från biogasproduktion. Genom att ansluta sig till ”Fossilfritt Sveriges” tjänstebilsutmaning förbinder sig företaget till att enbart köpa in eller leasa elbilar (inkl. vätgas), laddhybrider eller biogasbilar som tjänstebilar eller förmånsbilar senast från och med år 2020. Tjänstebilsutmaningen innefattar alltså både de personbilar som används i verksamheten och personbilar som den anställde får använda privat.
3. Minska energianvändningen
Det sker en kontinuerlig och systematisk effektivisering av energianvändningen för processer, uppvärmning och kylning på slakterierna i Sverige. Arbetet med att minska energianvändningen är viktigt för såväl ekonomisk som miljömässig hållbarhet.
4. Öka återvinningsbarheten på förpackningar och en högre grad återvunna förpackningar
Förpackningar för livsmedel har en skyddande uppgift som minskar matsvinnet och vars uppgift är att livsmedlet bibehåller en hög kvalitet och livsmedelssäkerhet från producent till konsument. Det pågår en ständig utveckling för att ta fram nya mindre resurskrävande förpackningar utan att tumma på ovan nämnda egenskaper. Flera branschgemensamma initiativ pågår för att alla förpackningar ska bli återvinningsbara. DLFs ”Plastinitiativet 2025” är ett frivilligt åtagande för medlemmarna där de plastförpackningar som medlemsföretagen sätter på marknaden, och som omfattas av producentansvarsförordningen, ska gå att materialåtervinna senast år 2025. I Livsmedelsföretagen Hållbarhetsmanifest finns också åtagande angående förpackningar, som lyder ”Vi åtar oss att arbeta för att till 2030 uppnå 100 procent material-återvinningsbarhet på samtliga förpackningsslag och att arbeta för att uppnå en högre grad av återvunnet”.
5. Retursystem för plastlådor och pallar
Genom ett retursystem för plastlådor och plastpallar som livsmedelsbranschen själva står bakom, så kan de effektivt återanvändas igen. Svenska Retursystem levererar plastlådor och pallar till producent där de används för distribution av varor till grossist. Grossist tar emot lådorna och pallarna och skickar dem vidare till en restaurang eller butik. Butik/restaurang tömmer lådorna och pallarna på sina varor och returnerar dem till grossist. Grossist returnerar lådorna och pallarna till Svenska Retursystem för kvalitetskontroll och tvätt. På det här sättet samverkar alla aktörer för ett så effektivt system som möjligt. Returlådan minskar CO2-utsläppet med 74 procent jämfört med engångsemballage. När lådorna är utslitna återvinns de, och blir nya lådor.
6. Minska matsvinnet – öka andelen av djuret som går till livsmedel
Så stor andel av djuret som möjligt ska gå till livsmedel för att minska matsvinnet. Restprodukterna används i först hand till att göra djurmat och därefter som råvara för tillverkning av energi i form av biogas, i enlighet med resurshierarkin för livsmedel (se bilaga). För att kunna tillvara ta på så stor del av djuret som möjligt till livsmedel är det viktigt att hitta nya marknader, många gånger genom export av delar på djuret som av tradition inte konsumeras som livsmedel i Sverige, men som uppskattas i andra delar av världen. En detalj som till exempel är mycket efterfrågad i Asien är grissvans. Det är en unik svensk produkt eftersom man i de allra flesta länder klipper av svansarna på grisarna när de är små för att undvika svansbitning. Slakteriernas arbete med att tillvara ta på så mycket som möjligt av djuret har kommit långt, på till exempel grisen blir 70 procent mat och resterande 30 procent tas till vara på annat sätt.
7. Ta vara på biprodukter
Från ett djur som slaktas är förenklat produkten det som går till livsmedel. Det som inte blir livsmedel blir restprodukt och som i sin tur delas in det som kan användas till något annat, en biprodukt, och det som blir avfall. I enlighet med resurshierarkin för livsmedel (se bilaga) ska så mycket som möjligt av det som inte kan bli livsmedel gå som djurfoder för att det är näst bästa alternativet. Idag finns det en ökande efterfrågan på djurmat av svenska råvaror till hundar och katter. Lungor, mellangärden, blod och flera andra slaktbiprodukter används tillsammans med torkade grisöron, trynen och svansar. Andra biprodukter är t.ex. svål som det utvinns protein (kollagen) från vilket används vid tillverkning av gelatin. Gelatin används i en mängd olika områden, men främst inom livsmedels- och läkemedelsindustrin. Gelatin ingår i till exempel hudkrämer, läppstift och godis. Från nötkreatur, får och lamm användas huden och skinnen till bland annat bilklädsel och plädar. Det finns även animaliska biprodukter som torkas och mals till ett näringsrikt mjöl som ingår som råvara i ekologisk gödning och sprids på åkrarna i stället för konstgödning.
8. Producera biogas
Mage, hjärta, blod och lever är exempel på detaljer som används för att producera biogas, efter möjlig avsättning till livsmedel eller djurfoder. Biogas är ett biobränsle som bildas vid nedbrytning/rötning av organiska material. Biogas används bland annat som bränsle till kommunala bussar och gör stor miljönytta som fossilfria transporter. Restprodukterna från biogastillverkningen går tillbaka som gödning till gårdarna. Gödningen har högt näringsinnehåll som lätt tas upp av grödorna. Grödorna är i huvudsak foder till nötkreatur och grisar och kretsloppet sluts.
9. Minska avfall
Slakterierna eftersträvar så långt som möjligt att minska på avfall från produktionen då det är både ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Det mesta tas hand på ett eller annat sätt med eftersträvan att optimera enligt resurshierarkin för livsmedel (se bilaga). Genom att krossa och mala animaliska restprodukter framställs ett biobränsle, biomal, som har ett energiinnehåll motsvarande skogsflis. Genom förbränning av biomal produceras el och värme. Även annat avfall så som spill från emballage och plastavfall minimeras genom återbruk och återvinning.
10. Minska vattenförbrukningen
För att hålla en hög hygienisk standard och leverera livsmedelsäkra produkter är vatten en viktig resurs för slakterierna. En inte helt obetydlig del av slakteriernas vattenanvändning går också till att tvätta djurtransporter, för att undvika smittspridning mellan gårdarna. Sverige har rent generellt en god vattentillgång jämfört med många andra länder, vilket är ännu ett argument till att det kött som konsumeras i Sverige också ska produceras här för lägre miljöpåverkan. Men även om vattentillgången är förhållandevis god i Sverige så har förväntade klimatförändringar tillsammans med de senaste årens vattenbrist i vissa delar av landet satt fokus på vattentillgången även för Sverige. Det är därför viktigt att slakterierna arbetar för en effektivare vattenanvändning, vilket också görs. Att arbeta för minskad vattenförbrukning är liksom flera andra klimatåtgärder viktiga både för ekonomisk- och miljömässig hållbarhet.
