Ett nyligen avslutat projekt beskriver erfarenheter av slaktgrisar i storgrupp kombinerat med sorteringsvåg. En större tillgänglig yta för grisen kan antas vara positivt för djurvälfärden. Men hur påverkar den djurens beteende och produktivitet? Och hur förändras arbetsmiljön i stallet? Detta var frågor som Rebecka Westin, djurhälsoveterinär och universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, bestämde sig för att söka svaren på.
Det finns erfarenheter från Danmark där systemet funnits längre. Det är viktigt att komma ihåg att regelverken skiljer sig mellan länderna, bland annat gällande tilldelning av strömedel och svanskupering. Båda dessa är striktare reglerat i Sverige än i Danmark. Under 2022-2023 fanns i Sverige sju gårdar med installerad sorteringsvåg för slaktgrisar i drift. Rebecka Westin och hennes team besökte samtliga sju och samlade in data vid insättning och vid tid strax före slakt.
- Vi såg ett värde i att samla in och dokumentera erfarenheter dels från danska lantbrukare, men framför allt från de i Sverige som satsar på sorteringsvågssystem och storgrupp.
Rebecka Westin, Sveriges Lantbruksuniversitet
Sex av sju gårdar bedrev konventionell slaktproduktion, en bedrev produktion enligt KRAV. Vidare varierade antalet avdelningar mellan 2 till 14 och antalet platser per avdelning mellan 150 – 440. Och i fyra besättningar fanns tillgång till utevistelse på gjuten betongplatta eller bete.
Vågsystem och rutin för uppstart varierade
Tre olika fabrikat av sorteringsvågsystem fanns bland de sju besättningarna. Två av besättningarna använde RFID-taggar i öronen för individuell uppföljning. Samtliga system rekommenderade egna automatiska träningsprogram. Besättningarna valde lite olika sätt att starta upp träningsprogrammet, vilket innebar att man lät grindarna vara helt öppna olika länge innan man satte igång vågen och styrning med grindar.
Insamling av data genom individbaserade mätningar
Vid besöken gjorde man en rad mätningar gällande djurens hälsa och stallmiljön. Grisarnas renhet, förekomst av hälta och olika sårskador dokumenterades. Vidare gjordes hanteringstest gällande drivning till vågen. Och man gjorde en rad mätningar av miljön på plats, till exempel ammoniak- och koldioxidkoncentration, lufttemperatur och luftfuktighet, ljus och ljud, vattenflöde, foderspill samt boxhygien. Resultaten från dessa mätningar finns att läsa i slutrapporten.
Fördelar och nackdelar med vågstallsystem kombinerat med storgrupp
Systemens konsumentvänlighet var något lantbrukarna uppmärksammade och de upplevde att vissa arbetsmoment sparade tid. Med automatisk sortering till slakt upplevde de särskilt det momentet lugnare. På minussidan fanns insikter om ökad risk för spridning vid svansbitnings- eller sjukdomsutbrott. Här påpekas vikten av att jobba förebyggande med djurhälsovård och att snabbt agera vid händelser som kan påverka djurhälsan. Det var också svårare att upptäcka enskilda individer som inte lärt sig passera sorteringsvågen. De besättningar som hade ID-märkning lyfte särskilt fram det som en fördel för att få bättre individuell kontroll.
Projektteamet hade förhoppningar om att kunna göra ekonomiska jämförelser mellan traditionellt boxsystem och vågsystem med slaktgrisar i storgrupp. I rapportens ekonomiska resonemang kan man utläsa att rationaliseringar i byggnaden äts upp av kostnad för vågsystemet och eventuellt kompletterande automatiskt strösystem. Variationen i de exempel som vi har i Sverige innebär att det inte går att göra relevanta jämförelser för byggnadskostnader och därmed kostnad per grisplats.
Det går inte att visa på tidsbesparingar genom vågstallsystem i jämförelse med traditionellt boxsystem. Erfarenheterna från lantbrukarna är att tidsåtgången är densamma, men man lägger tid på andra saker.
Praktiska råd för inhysning av slaktgrisar i stora grupper med vågstall
Här är utvalda råd från rapporten för dig som är nyfiken på slaktgrisar i lösdrift. Läs samtliga i slutrapporten ”Innovativa stallsystem för slaktgrisar i storgrupp –
framgångsfaktorer och fallgropar”.
- Arbeta aktivt med att lära grisarna gå igenom vågen vid insättning för att förkorta träningsperioden och få igång uppföljningen så snabbt som möjligt.
- Registrera alla grisars insättningsvikt för att få säkrare uppföljning.
- Utforma området framför sorteringsvågen så att det går lätt att manuellt driva grisar in i vågen.
- Investera i torrutfodring i samband med vågstallsystem och fri utfodring.
- Implementera användandet av vågens mjukvara i det dagliga skötselarbetet.
- Använd vågens sorteringsfunktioner
- Använd individmärkning. Då upptäcker du snabbt vilka individer som inte lärt sig att gå igenom vågen eller avviker på andra sätt.
- Tänk igenom området för utsorterade djur, är det enkelt att driva grisarna i området?
- Planera för hur strötilldelningen ska ske när halmvagn inte är det optimala verktyget.
- Ha sjukboxar i avdelningen och i nära anslutning till huvudgruppens vistelseyta för att snabbt kunna plock ut individer i behov av vård.
Branschutvecklingspengen finansierade projektet
Projektet har sin slutrapport publicerad under avslutade projekt finansierade av Branschutvecklingspengen på Svenska Köttföretagens webbsida. Pressmeddelandet Slaktgrisar i storgrupp – vad behöver man tänka på? gick ut i januari 2024.
