Ny rapport fördjupar kunskap om införande av vallfodersystem i svensk grisproduktion. Gräs-klövervall har potential som proteinkälla för slaktgrisar och dräktiga suggor.
Rapporten visar på såväl klimat- som djuromsorgfördelar med vallbiomassa. Forskare bland annat från Sveriges Lantbruksuniversitet visar att klimatavtrycket för ett kilo griskött kan minskas med 13 procent genom att delvis byta ut traditionellt foder.
Av 2,5 kilo koldioxidekvivalenter per kilo slaktvikt för gris fram till gårdsgrind utgör foder 54 procent av klimatavtrycket. Det gör det intressant att utvärdera alternativ till traditionellt grisfoder, eller åtminstone till del av foderstat och till utvalda gristyper. Den nya studien visar att åkerböna, ära och rapsmjöl är möjliga alternativ till gräs-klövervall. Vallen har lägre råprotein än de övriga. Dock vinner vallen på att den ger högre skörd, mindre gödsling per hektar samt färre antal timmar för maskinbearbetning. Författarna poängterar att störst effekt i ett klimatperspektiv blir vid introduktion av vallfoderssystem i slättbygder med hög andel spannmål i växtföljden.
Det finns utmaningar i ett vallfodersystem i större skala. Det kräver mer mark per kilo producerat griskött: 6,7 kvadratmeter per kilo griskött (slaktvikt) mot 6,6 kvadratmeter i studiens referensfall. Det ställer krav på annan utrustning för vallskörd, ensilering och utfodring. Här menar författarna att tekniklösningar finns att hämta inom nötkötts- och mjölkproduktionen. Även gräs-klövervall innehåller trindsäd, vilket innebär att även den behöver odlas i en längre rotation för att undvika jordburna sjukdomar.
Tidpunkt för skörd av gräs-klövervall behöver också ske vid ett växtstadium när fiberfraktionen är lägre än vid skörd för ensilage till idisslare. Förmodligen ställer det här också krav på anpassade vallfröblandningar, som möter specifika kvalitetskrav för just utfodring till grisar.
Rapporten är framtagen inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Food Futures och har till syfte att beskriva produktionssystem som minskar lantbrukets klimatpåverkan. Här läser du hela rapporten.
