Land Lantbruk pekar på skillnader mellan landets 290 kommuner kring andelen svenskt hos de som köper in livsmedel till offentliga måltider.
Undersökningen ger prov på svårigheten att få in jämförbara svar gällande ursprung. I maj förväntar projektgruppen kunna publicera första utfallet av pilotdatabasen från alla landets kommuner. Detta presenterade MATtanken vid studiosamtal i fredags. Läs fler reflektioner från mötet.
”Det är helt avgörande att vi i Sverige ha samlad, tillgänglig, tillförlitlig statistik. Vi måste kunna bottna diskussioner och underlag för politiska beslut i verklig statistik till exempel gällande ursprung eller hur mycket mat som går åt i offentlig sektor är helt avgörande”
Emelie Eriksson, Livsmedelsverket
Jordbruksverket kommer tillhandahålla digital plattform och administrera det nya verktyget. Det kommer ge möjlighet att söka både utvecklingen i olika kommuner och hur mycket som är svenskt.
”Vi gjorde nyligen en lyckad test av systemet genom att söka på hur mycket strömming som serveras i de 34 kommuner som just nu finns i pilotdatabasen. Alltså går det att söka värde ner på produkt, vilket kommer kunna vara ett stöd för många.”
Eva Sundberg, MATtanken
En av de kommuner som lagt mycket resurser på att öka andelen svenskt i sina inköp av livsmedel är Skövde kommun. 77% av det som serveras inom kommunens offentliga verksamheter är av svenskt ursprung. Conny Bjurman, livsmedelscontroller, menar att just kött är lätt att styra. Information om ursprung finns tillgänglig genom värdekedjan. Det är sämre med produkter som till exempel havregryn, förklarar han.
Statistik är något som allt oftare efterfrågas, vilket tar mycket tid för kommunerna. Och ibland är det snabba puckar. Detta fick Lena Ottosson, kostchef Vetlanda, erfara då hon missuppfattade frågan och gav siffran för andelen närproducerat istället för andelen svenskt i Land Lantbruks undersökning:
”Det är helt fel siffra. Det ska vara 85%. Anledningen var att det skulle in väldigt snabbt. Det är svårt att ändra i efterhand. Det var mycket olyckligt och orsakar många oroliga frågor när man råkar lämna fel siffra”.
Lena Ottosson, kostchef
