Steg för steg släpper nu Jordbruksverkets nya statistikplattform, SILO, siffror på hur kommunerna gör sina livsmedelsinköp. Tidigare i höst visade Jordbruksverkets insamling av gjorda inköp 2022 andelen svenskt kött var positivt högt, hela 93%. Nu kan de presentera andelen svenskt kött i halvfabrikat. Det öppnar upp för bredare diskussion om värdet av svenskproducerad mat i offentliga måltider.
Livsmedelsinköp till offentliga måltider uppgår enligt Livsmedelsverket till tio miljarder per år. Upphandling sker enligt LUO, lagen om offentlig upphandling. Något som begränsar möjligheten att upphandla närproducerad mat och råvaror av svenskt ursprung.
Lägre andel svenskt ursprung i halvfabrikat
Svenska Köttföretagen gav snabb återkoppling på de första släppta siffrorna från statistikplattormen. Hur ser andelen svenskt ut på beredda köttprodukter? Trots allt är det långt ifrån alla offentliga kök som lagar mat från grunden.
Vi vet att just kött är en produktgrupp som en del kommuner väljer att handla upp lokalt via direktupphandling. Ett inköpsavtal som alltså ligger utanför det gällande grossistavtalet. Ännu så länge ger datainsamlingen inte svar på hur stor andel som är upphandlad på ramavtal jämfört med direktupphandling. Intressant dock är att nu, i Jordbruksverkets senaste uppdatering, ser vi att andelen svenskt i beredda köttprodukter är lägre, lite drygt 87 procent.
En förflyttning från kött påverkar sysselsättning i Sverige
Siffrorna som nu släppts gör det än mer spännande då det ger en jämförelse med andra proteinkällor. Den sammantagna slutsatsen är att ju mer förädlat desto lägre andel svenskt ursprung. Så det är glädjande att se att just köttprodukter ger så hög andel som 87,1 procent. Det är högre än andra proteinkällor såsom fågelprodukter (84,6), baljväxter (34,2%). Fisk är inte med i underlaget som Jordbruksverket nu presenterat, men det kan antas ligga lägre än för köttprodukter från Sverige.
- De skattefinansierade livsmedelsinköpen har ett signalvärde. Dessutom bär det ett ansenlig volym som inte är oviktig för livsmedelsproducenter och sett till samhällsnyttan en viktig aktör för att skapa sysselsättning i svensk lantbruksnäring.
Chef AO Bransch
Ulrika Åkesson
Med den nya statistikplattformen kommer vi kunna följa hur kommuner och förhoppningsvis även regioners beslut om livsmedelsinköp påverkar landets sysselsättning och krismedvetenhet sett till uppsatta hållbarhetsmål. Enligt tidigare avisering från Jordbruksverket kommer plattformen publiceras officiellt i början av 2024.
