Jenny Jewert, WWF:s jordbruksexpert och KSLA-ledamot, ger sin reflektion kring metanutsläppens komplexitet i tidskriften: Kon, samhället och världen. Vi behöver hålla isär koldioxidutsläpp och metanutsläpp när vi formulerar handlingsplaner och åtgärder. Och vi behöver bredda fokus för prioritering där vi även tar hänsyn till fler perspektiv. Det finns åtgärder att göra globalt inom energisektorn och avfallshantering som skulle vara tillräckliga för att nå metanutsläppsmålet. Och det ger oss utrymme att använda våra idisslare för att nå andra viktiga miljömål och därmed ta ytterligare hållbarhetskliv.
Det är viktigt att veta att metanutsläpp inte ska likställas med koldioxidutsläpp och gör inte heller så i målsättningar satta av IPCC, FN:s klimatpanel. Koldioxidutsläppen behöver på sikt bli negativa, medan metanutsläppen behöver minska med 50-60 procent till år 2050.
Dolda globala metanutsläpp i energisektorn
Drygt en tredjedel av de metanutsläpp som människan orsakar i världen kommer från läckande raffinaderier och gasinfrastruktur i form av utvinning, lastning och distribution. Åtgärder inom energisektorn kräver inte nyutveckling och innovation, tekniken finns där redan, skriver Jenny i Kon, samhället och världen. Samtidigt ser vi i rapport från februari 2022 publicerad av Internationella Energirådet (IEA) att metanutsläpp från energisektorn är underrapporterade. Enligt beräkningar är de 70 procent högre än den rapportering som görs idag. Därför efterlyser IEA i sin analys insatser och politisk styrning som kraftigt minskar metanutsläpp från olje-, gas- och kolproduktion.
Ytterligare en utmaning är förekomsten av öppna soptippar runtom i världen, som också bidrar till metanutsläpp. Enligt IEA står dessa utsläpp för 20 procent av de globala metanutsläppen. Båda dessa källor till metanutsläpp är exempel på utsläpp och läckage som inte ger någon som helst nytta. Det här är, menar Jenny, konkreta åtgärder som borde prioriteras högre, då de tillsammans kan bidra till att vi når klimatmålen för metanutsläpp.
Åtgärder i svensk livsmedelsproduktion
Jordbruksverket publicerade rapporten Jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet 31 juli 2023. Den bakomliggande utredningen lyfter förbättrad markvård och ökade kolsänkor som ett av tre utmanande områden. Rapporten pekar på betydelsefull pågående forsknings- och innovationsarbete som kan minska metanutsläpp från idisslare. Vilket ger oss ytterligare argument för betande djur som resurstillgång. Författarna menar att hittills visade resultat ger goda förhoppningar om förbättringar kopplat till djurens matsmältning. Bedömningen, som ges i rapporten, är att nya fodertillsatser eller filter för uppsamling av metan i stall kan minska utsläppen med upp emot 30 procent.
En annan utmaning handlar om hur vi ökar resurseffektiviteten. Ett ständigt pågående arbete inom jordbruket. Betydelsefulla steg sker på gårdsnivå som kanske inte alltid utmärker sig tydligt i statistiken. Men definitivt har minskningen av antalet nötkreatur de senaste 25 åren inneburit en påtaglig resurseffektivisering (Jordbruksverkets statistik). Med tanke på detta i kombination med de nyttor som betande djur ger som landskapsvårdare i våra betes- och ängsmarker: Kan inte kor i Sverige lugnt beta vidare?
Sammanfattningsvis är det i dagens klimat- och miljöfrågor kopplade till livsmedelsproduktionen av stor betydelse att arbeta fram lösningar som tar hänsyn till flera perspektiv. Tidskriften Kon, samhället och världen ger en värdefull historisk bakgrund och betonar djurhållningens roll i att uppnå en säker och effektiv livsmedelsproduktion. Jordbruksverkets färska rapport ger nulägesbilden för det svenska jordbruket och belyser utvalda hoppingivande innovationer för att nå de nationella klimatmålen.
Genom att dra nytta av tidigare framgångar och samarbeta branschöverskridande kan vi stärka insatser, prioritera träffsäkert och arbeta mot ännu bättre resultat. Svenska Köttföretagen bidrar genom de tio viktigaste klimatåtgärderna på gård. Åtgärderna har positiv påverkan på såväl klimatet som på gårdens ekonomi, samtidigt som de är fullt genomförbart utan större investeringar.
