EU-branschmötet i Tyskland den 8:e oktober gav en dyster bild av den tyska grismarknaden. Konsumtionen av griskött har minskat från 36 kg per capita till 27 kg på sju år. Under samma period har antalet grisuppfödare nästan halverats. Detta har lett till att produktionen av grisar i landet har sjunkit från 58 miljoner slaktgrisar till strax över 42 miljoner. Dessutom brottas Tyskland fortfarande sedan tre år med ASF. Branschen upplever heller inte att de har stöd från myndigheterna i sina ansträngningar att återhämta sig.
Tyskland satsar på djurvälfärdsmärkning
I augusti 2023 trädde en ny tysk lag om obligatorisk märkning av djurhållning i kraft. Den innebär att allt tyskt färskt griskött skall ha en obligatorisk djurvälfärdsmärkning senast första augusti 2025. Detta efter att Tyskland i 10 års tid, utan större framgång, har arbetat tillsammans med handeln med ett frivilligt system. Det så kallade Tierwohl-systemet innebär att producenter får mer betalt vid insatser som förbättrar djurvälfärden på gårdarna. Den nya lagen påverkar inte importerade produkter.
Just nu arbetar man med att klassa in grisgårdarna i fem kategorier, där den högsta nivån representerar ekologisk produktion. Huvuddelen av gårdarna kommer inledningsvis att ligga i klass 1 och 2. En merbetalning väntar de lantbrukare som tar sig upp i nivåerna, det nämndes en skillnad på cirka 12 euro per gris mellan nivå 2 och 3. En blandning av nivåerna kan ske, dock med en maxinblandning.
Kan tyska konsumenter sätta djurvälfärdsnivån?
Tyskland är väl medvetna att de går före EU-kommissionen i djurvälfärdsmärkningsfrågan. De säger sig inte kunna vänta då behovet är stort att snabbt få ut detta system mot konsument. Framöver blir det alltså tyska konsumenters inköp som avgör på vilken djurvälfärdsnivå som grisproduktionen kommer att ligga på i landet. Liknande system planeras för andra köttslag.
Den fråga vi ställer oss är om märkningen är möjlig att ta till sig för konsumenterna. Kommer de att förstå skillnaden mellan nivåerna och kan de göra ett medvetet val grundat på kunskap? En annan fundering är om merpriset bara ska tas ut på det färska köttet (detaljerna) och inte på hela grisköttsvolymen? Det blir intressant att se vad priseffekterna blir mot konsument och vad det leder till. I slutändan blir det konsumenterna som även får ta kostnaderna för att administrera detta omfattande system.
Helt klart så har vi idag ett betydligt enklare system genom vår frivilliga märkning – Kött från Sverige!
