58 000 lantbruksföretag i Sverige har att förhålla sig till ungefär 600 lagkrav. Dessa styrande mekanismer är ofta krångliga och skapar snarare hinder än ger stöd. Svenska slakterier och charkuterier vill se likvärdiga villkor från myndigheter. Förutsägbara och effektiva kontrollupplägg samt tydliga regleringsbrev skapar en tryggare vardag för svenska köttföretagare.
Denna uppmaning finner även stöd i nyligen publicerade rapporter om samverkan och stöd mellan myndigheter och näringslivets aktörer. Expertgruppen Normskifte:s rapport om hur vi uppnår ett cirkulärt samhälle uttrycker tydligt rekommendationen om ett kraftigt ökat fokus på stöttande mekanismer (interventioner). Expertgruppen menar att det råder en obalans mellan styrande mekanismer (policies) och interventioner. I nyligen publicerad artikel i Frontiers Media pekar forskare från NMBU i Norge på liknande behov. Låt livsmedelskedjans aktörer delta aktivt i utveckling av ett mer rättvist livsmedelssystem, skriver forskare i rapporten. Ett aktivt deltagande från näringens representanter ökar förståelsen för utmaningar och breddar perspektiv.
Tydlighet i regleringsbrev
I inspelet till ny handlingsplan för livsmedelsstrategin lämnar svenska kött- och charkbranschen flera åtgärdsförslag för ansvarsfull samverkan mellan myndigheter och kött- och charkföretagare. En central och viktig åtgärd är att samtliga regeringens regleringsbrev till myndigheter ska ta utgångspunkt i målsättningarna i livsmedelsstrategin. Målkonflikter ska hanteras genom noggranna avvägningar, baserade på konsekvensanalyser där branschföreträdare tillhandahåller relevant och saklig information. Branschens kunskap om marknadens förutsättningar och praktiska erfarenheter ger kontext till utmaningar och förändringsbehov som krävs för att nå uppsatta mål.
Tydlighet skapar trygghet för branschen, något svenska kött- och charkföretag behöver nu och framåt. En fördefinierad dialogprocess som bransch och myndighet enas om är ett viktigt steg för en ansvarsfull samverkan.
Effektivare myndighetskontroll
Genom att behovspröva och söka synergier mellan myndigheter kan myndighetskontroller och handläggningsrutiner effektiviseras. Till exempel ser vi idag att digitaliseringsinsatser gällande Livsmedelsverkets kontroller på slakterier inte inneburit effektivare rutiner. Det behövs mer samverkan på nationell nivå med möten och sambesök i syfte att öka likvärdighet i kontroller. Tjänstemän vid myndigheter behöver öka sin kunskap om kött- och charkbranschen, dess komplexitet i att utgöra en lång värdekedja och dess varierade förutsättningar på en global, konkurrensutsatt marknad.
Digitalisering innebär inte automtiskt effektivare hantering. Vi menar att genom att använda branschens kompetens och utvärdera åtgärder i dialog med näringens aktörer skapas förutsättningar för effektivare myndighetskontroll.
Rimliga och jämbördiga kontrollavgifter
En genomlysning av kontroller och regelverk måste göras. En förutsättning för konkurrenskraft är att klara av att dels bygga vidare våra viktiga mervärden, dels finna kontrollrutiner och avgiftsnivåer som inte ger hämmande effekt. Därför är det av stor betydelse att Livsmedelsverkets avgifter för kontroll på slakteri matchar EU:s lägsta fasta nivå i Kontrollförordningen (2017/625).
Vi föreslår införande av operativa arbetsgrupper där företag och myndigheter sätter tydliga målsättningar för svensk kött- och charkproduktion. Utgångspunkten ska vara ett tydligt främjandeuppdrag från myndigheternas sida. Rimliga och jämbördiga kontrollavgifter är ett av våra högst prioriterade åtgärder för att klara uppsatta mål i livsmedelsstrategin.
28 april 2023 gjorde Svenska Köttföretagen och Kött- och Charkföretagen ett samlat inspel till landsbygds- och infrastrukturdepartementet med anledning av uppdateringen av den nationella livsmedelsstrategin. Elva mätbara åtgärdspunkter inom tre prioriterade områden överlämnades. Här kan du läsa pressmeddelandet och inspelet i dess helhet.
