5 juli publicerades kommissionens förslag till regler för nya genomiska tekniker (NGT). Nya tekniker inom riktad mutagenes och cisgenes har långt högre precision och effektivitet än tidigare genmodifieringstekniker. Det är EU:s gröna giv med deras ”farm to fork”-strategi som lyfter fram biotekniska innovationer som verktyg för att driva på målen för hållbart jordbruk. CRISPR/Cas9, gensaxen, är ett exempel på ny genomisk teknik (NGT) som nu alltså kan bli EU-godkänd inom växtförädling för livsmedel och foder.
Genom att godkänna utvalda genomiska tekniker menar kommissionens deltagare att EU:s importberoende av växtbaserade proteiner kan minska. Det är en högst aktuell fråga då NGT kan öppna upp för snabbare takt i utveckling av mer torktåliga grödor. Det ger också verktyg som bidrar till minskad användning av växtskyddsmedel, till exempel i odling av potatis.
Ny teknikkategori införs
Förslaget som nu läggs fram för vidare förhandling innebär att en ny kategori av genomiska tekniker med särskilda regler läggs till nuvarande GMO-lagstiftning. Teknikerna ska ha utvecklats från 2001 och framåt och omfattar:
Riktad mutagenes
Det innebär att man använder metoder som kan modifiera eller förändra befintliga gener i växtens eget genom. En av de mest använda är CRISPR-Cas9 (Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats). CRISPR-Cas9, gensaxen, kan klippa ut specifika sekvenser av DNA i en organisms genom. Med hjälp av ett snitt i det genetiska materialet kan man stimulera cellens naturliga reparationssystem för att introducera förändringar eller mutationer i det specifika området.
Cisgenes
Det innebär att man överför gener från en art till en annan art som naturligt kan korsas med varandra. Genom att använda cisgenes kan växtförädlare snabbare och mer precist överföra önskvärda egenskaper, som till exempel resistens mot sjukdomar eller förbättrad näringsprofil, till växter utan att behöva introducera gener från helt främmande organismer.
I lagförslaget finns också krav på att produkter avsedda för foder och livsmedel framtagna med hjälp av NGT anmäls och godkänns av EU. De hanteras som konventionellt förädlade grödor och kommer alltså ligga utanför nuvarande GMO-lagstiftning. Däremot införs ett särskilt register för grödor framtagna genom NGT.
Konkurrensstärker svenskt livsmedelsproduktion
LRF:s förbundsstyrelseledamot Lennart Nilsson säger i ett pressmeddelande efter lagförslaget publicerades i förra veckan att:
Det av största vikt att det finns tillgång till så bra och effektiva tekniker och metoder som möjligt, inte minst gällande växtförädling…..För att ligga i framkant och kunna anpassa oss till klimatomställningen behöver vi ta del av den senaste tekniken. Inte minst för att kunna konkurrera på en alltmer global livsmedelsmarknad.
Lagförslaget innebär, om det går igenom, att EU tar steg som ökar konkurrenskraften inom livsmedelssektorn på den internationella arenan. Samtidigt som EU:s länder minskar importberoendet genom att främja till exempel utvecklingen av egna proteinfoderråvaror.
Här kan du läsa mer om kommissionens förslag.
