Det behövs mer fakta om faderras och uppfödningsmodellers påverkan vid köttrassemin i mjölkkobesättningar. Ett nyligen avslutat försök vid SLU Götala nöt- och lammköttsforskning Skara visar hur vi når förbättrad tillväxt, slaktutbyte och naturvårdsnytta genom kombination av avel och uppfödning.
Köttrassemin i mjölkkobesättningar ökar och därigenom ökar också värdet på slaktkroppar från ungnöt av mjölkras genom större muskelansättning. Hälften av alla kalvar som föds är kvigor. Det gör det intressant att vetenskapligt jämföra raskombinationer av mjölk x köttraskvigor i olika uppfödningsmodeller. I försöket valdes extensiv uppfödning på naturbetesmark under sommaren, eftersom detta är en lämplig modell för kvigor.
Försöket visar att uppfödningsmodell och faderras ger störst effekt (se tabeller nedan). Skillnaderna mellan holstein eller SRB som moderras var små. Försöket byggde på två uppfödningsmodeller*. Den genomsnittliga tillväxten under hela uppfödningen från avvänjning till slakt var 1000 g/dag för kvigorna i hög-systemet. Kvigorna i låg-systemet, å andra sidan, växte 800 g/dag.
Jämförande slaktkroppsegenskaper
Faderrasen påverkade nästan alla slaktkroppsegenskaper. Charolaiskorsningskvigorna var tyngre och hade högre formklass, men lägre fettklass och marmorering än anguskorsningskvigorna. Vid styckning hade charolaiskorsningskvigorna större andelar av värdefulla styckningsdetaljer och ben, men en lägre andel av putsfett än anguskorsningskvigorna.
- Tyngre raser, som charolais, ansätter en större andel muskler, medan lätta köttraser, som angus, ansätter en större andel fett. Den högre marmoreringen hos anguskvigorna kan ge en positiv effekt på mörhet och saftighet i köttet.
Anna Hessle, husdjursagronom och docent Sveriges lantbruksuniversitet
Kvigor i låg-systemet, som slaktades vid 27 månaders ålder, hade tyngre slaktkroppar med lägre slaktutbyte och lägre fettklass och marmorering än kvigorna i hög-systemet. De senare slaktades vid 20 månaders ålder (se tabell nedan). Följaktligen innehöll bakparter av kvigor i låg-systemet mindre putsfett och en tendens till mindre mängd av köttsorteringen nöt 3, men mer styckningsdetaljer, nöt 2 och ben än bakparter av kvigor i hög-systemet.
Studien kunde statistiskt fastställa samspel mellan faderras och uppfödningsmodell. Jämförelsen av dessa kombinationer visar på skillnader på slaktkropparna från charolaiskvigorna i låg-systemet jämfört övriga kombinationer. Detta genom lägre fettklass och marmorering och mindre mängder putsfett och fet köttsortering, men högre andel styckningsdetaljer, mager köttsortering och ben. Resultaten indikerar att charolaiskorsningarna i låg-systemet inte var riktigt slaktmogna utan slaktades något för tidigt i jämförelse med de andra kvigorna.
Naturvårdsnytta
- Produktion av ett kilo benfritt kött resulterade i 52 kvadratmeter betad naturbetesmark för kvigor i låg-systemet. Det är drygt tre gånger så stor yta som för kvigorna i hög-systemet, där ett kilo kött gav 16 kvadratmeter hävdad naturbetesmark. Anguskorsningarna växte något mer än charolaiskvigorna på bete och de förra gav därmed en något större betesyta.
Anna Hessle, husdjursagronom och docent Sveriges lantbruksuniversitet
Kvigor i hög-systemet gick inte upp något i vikt under sin enda betesperiod, medan 24-27% av tillväxten från avvänjning till slakt för kvigor i låg-systemet kom från bete. Kvigor i låg-systemet hade 100 kg lägre levande vikt vid sin första betessläppning jämfört med kvigor i hög-systemet, men uppvisade kompensatorisk tillväxt och hade liknande vikt som kvigorna i hög-systemet vid installning (se tabell nedan). Kvigorna i låg-systemet tog igen all sin tappade tillväxt på bete jämfört med kvigor i hög-systemet. Eftersom kvigorna i de två systemen inte hade sin första betesperiod under samma år är tillväxterna inte helt jämförbara.
Det är viktigt att poängtera att oavsett tillväxtkurva under betesperioden bidrog alla kvigor till skötseln av naturbetesmarker. Kvigorna i låg-systemet betade två somrar medan kvigorna i hög-systemet enbart betade en sommar. Eftersom kvigorna från låg-systemet hade högre tillväxt på bete hävdade de en större areal per djur än vad kvigorna från hög-systemet gjorde.
Fakta om försöket
I försöket jämfördes kvigor av dels antingen SRB eller holstein som moderras, dels antingen angus eller charolais som faderras. Totalt 72 kvigor var fördelade mellan åtta olika behandlingar.
* Uppfödningsmodellerna:
Den lite högre intensiteten (hög-systemet) innebar kvigor som fick en lång första stallperiod med gräs/klöverensilage kompletterat med korn, ärt och rapsexpro, därefter en betesperiod på naturbetesmark och till sist slutuppfödning på ensilage kompletterat med 20% spannmål för slakt vid 20 månaders ålder.
Den låga intensiteten (låg-systemet) innebar lite senare födda kvigor som fick en kortare första stallperiod följt av naturbete, en andra stallperiod på enbart ensilage och en andra sommar på naturbete varefter de stallades in under åtta veckor och fick ensilage för slakt vid 27 månaders ålder.
Djuren följdes genom slakt och styckning vid Skövde slakteri, där olika beståndsdelar på ena bakparten på varje djur vägdes. Förutom de produktionsegenskaper som redovisas här kommer utvecklingen av intramuskulärt fett, köttkvaliteten, produktionsekonomin och miljöpåverkan för de olika uppfödningsalternativen att undersökas.
Jakten på det perfekta nötköttet
Resultaten kommer från ett tvärvetenskapligt projekt finansierat av Formas, Västra Götalandsregionen och Nötkreaturstiftelsen Skaraborg och avslutas under 2024. Sveriges lantbruksuniversitet har drivit projektet som genomförts i samarbete med RISE, Högskolan i Kristianstad, Århus universitet och branschföreträdare från den svenska lantbruksnäringen. Svenska Köttföretagen har varit delaktig i projektets referensgrupp.
Läs mer
Hessle, A., Dahlström, F., Lans, J., Karlsson, A. H., Carlsson, A. 2024. Beef production systems with dairy x beef heifers based on forage and semi-natural grassland. Acta Agriculturae Scandinavica Section A – Animal Science
Författare Anna Hessle, Sveriges lantbruksuniversitet
Foto Sveriges lantbruksuniversitet
Text- och fotoredigering Ulrika Åkesson, Svenska Köttföretagen
