Svenska suggor föder fler grisar än tidigare – men många byts fortfarande ut för tidigt. En ny rapport från Gård & Djurhälsan visar både på ökande produktivitet och kvarstående utmaningar när det gäller suggornas hållbarhet i svensk grisproduktion.
En ny rapport från Gård & Djurhälsan visar att svenska suggor blir allt mer produktiva, men att hållbarhet hos suggor i svensk grisproduktion fortfarande är en utmaning. Analysen, som omfattar 64 konventionella besättningar med minst 300 suggor, sammanlagt drygt 42 000 suggor i hela studien, jämför data från 2023 med tidigare siffror från 2019. Detta genomfördes med hjälp av medel från branschutvecklingspengen 2024.
Resultaten visar att suggorna i genomsnitt avvande 47,3 smågrisar vid utslagning 2023. En ökning från 45,0 fyra år tidigare. Samtidigt minskade antalet kullar per sugga från 4,2 till 4,0 och antalet produktiva dagar från 557 till 543. Med andra ord föder suggorna fler grisar under en kortare tid.
En central faktor för hållbarheten är åldern vid första grisning. Gyltor som grisade in före 349 dagars ålder hade både fler avvanda smågrisar och längre produktiv livslängd än de som grisade in senare.
Trots förbättringar slås fortfarande många suggor ut tidigt. Reproduktionsproblem var den vanligaste utslagsorsaken för slaktade suggor, medan benproblem stod för över 40 procent av de suggor som avlivades eller dog.
De ekonomiska konsekvenserna är tydliga. Nästan en fjärdedel av de suggor som slogs ut under 2023 hade inte vart i produktion tillräckligt länge för att vara lönsam. Det var även tydligt att suggor som går till slakt, istället för att behöva avlivas eller dör i besättningen, är både ekonomiskt och djurvälfärdsmässigt fördelaktigt.
Rapporten konstaterar att utmaningarna i stort sett är desamma som i tidigare analyser. Många suggor tas ur produktionen för tidigt och ofta av samma orsaker. För att förbättra hållbarheten krävs ett fortsatt fokus på avel, utfodring, benhälsa och management.
Läs hela rapporten här.
