Under 2022 såg vi en markant minskning av antalet suggor i landet, vilket väckte frågan hur vi på kort sikt kan säkra tillgången på slaktgrisar. Frågan vi ställde var: kan vi öka produktiviteten per sugga och därmed säkra volymen, utan att öka antalet suggor?
Skillnaderna i produktion är stora. I WinPig-medeltalen ser vi att skillnaden mellan medelbesättningen och de 25 procent bästa är mer än 3 producerade grisar per sugga och år. Det innebär också att de 25 procent med lägst resultat ligger minst 3 grisar under medel. Här finns en betydande förbättringspotential.
Winpig-medeltalen visar att de 25% bästa besättningarna 2024 producerade 3,3 fler grisar än medelbesättningen. De 10% bästa producerade ytterligare 1 gris.
Vi vet också att vissa gårdar med egen rekrytering inte har fått önskad effekt i sitt avelsarbete. Felaktig selektion och val av moderdjur till nästa generation kan leda till genetiskt eftersläp, vilket påverkar både kullstorlek och total produktivitet.
En gård som testar nytt
Inom Projekt Livdjur 2.0 ville vi undersöka hur snabbt produktiviteten kan förbättras genom att byta strategi. Kan inköp av hybrider ge ett snabbt genomslag i produktionen?
Vi fick kontakt med en gård med låga resultat som började köpa in hybridgyltor. De första gyltorna grisade vecka 50, 2024.
Resultaten sedan dess visar tydliga effekter:
- Antal levande födda per kull har ökat markant
- Gyltornas resultat ligger tydligt över gårdens tidigare nivå
- Skillnaden mot tidigare års produktion syns redan i första omgångarna
Det mest intressanta är tidsaspekten. Förbättringen syns direkt i första grisningen med nya djur. Det visar hur stor betydelse genetisk nivå och strukturerad rekrytering har för produktionsresultatet.
De två första grupperna med inköpta gyltor som grisade hade 0,9 fler totalfödda än de gyltor som gården hade tagit fram själva.
Samarbeten som gör skillnad
Projektet har genomförts i nära samarbete med rådgivare från Griskonsult, veterinär från Gård & Djurhälsan och fodersäljare från Lantmännen. När man samlar kompetens från flera håll och arbetar mot samma mål skapas bra förutsättningar till snabbare förbättringar.
Projektet startade sommaren 2024. De första inköpa gyltorna grisade i slutet av 2024. Besättningen hade en hög rekryteringsprocent för att så snabbt som möjligt byta ut sina egna djur mot nya med en högre genetisk potential. Vid ingången av kvartal 4 2025 var 75% av suggorna inköpt rekrytering.
Genetik, djurhälsa, foderstrategi och management hänger ihop. När alla delar optimeras samtidigt förstärker insatserna varandra och det visar sig i resultatet.
Potentialen är stor
Om fler gårdar kan närma sig de 25 procent bästa besättningarnas nivå, finns möjlighet att öka antalet producerade slaktgrisar i landet, trots ett lägre suggantal.
Projekt Livdjur 2.0 visar att:
- Produktiviteten kan höjas relativt snabbt
- Rätt genetisk strategi ger effekt vid första grisningen
- Samordnat arbete mellan rådgivning, hälsa och foder ger bättre genomslag
- Det går att öka produktionen av slaktgrisar utan att öka antalet suggor
Hur snabbt kan vi som bransch lyfta medelnivån? Potentialen finns redan i systemet.
Så mycket gör en eller två extra grisar
Medelbesättningen i WinPig ligger på 450 suggor och har 2,3 kullar per sugga och år. I en sådan besättning, med ett marginalgrisvärde på 813 kr per smågris, blir effekten av en extra producerad gris tydlig. Exemplet nedan visar vilken ekonomisk skillnad en eller två extra grisar per kull kan ge på årsbasis.
Två grisar mer per kull
450 suggor × 2,3 = 1 035 kullar per år
1 035 × 2 grisar = 2 070 grisar
2 070 × 813 kr = 1 682 910 kr
En gris mer per kull
450 suggor × 2,3 = 1 035 kullar per år
1 035 × 1 gris = 1 035 grisar
1 035 × 813 kr = 841 455 kr