QR koder invigning

Om anläggningen

Den gamla stationen

Bygget av den ursprungliga seminstationen påbörjades redan 1963 och var då en renodlad tjurstation.

1976 startade även verksamheten för svinsemin, som från början drevs av Malmens Husdjurstjänst. Vid den tiden bedrevs både tjur- och svinsemin på samma anläggning.

1984 såldes svinseminverksamheten till Farmek. När Farmek och Scan Väst gick samman 1991 bildades Norden Semin, och samma år, den 30 augusti, invigdes en ny byggnad på Hållsta. Prognosen för seminförsäljningen låg då på 63 000 årsdoser, och stationen hade plats för 48 galtar.

Under de följande åren byggdes anläggningen ut i flera etapper.

• 2015 genomfördes den senaste stora utbyggnaden när det gamla prövningsstallet för tjurar byggdes om. Ombyggnationen stod klar 12 maj 2015, och samma år flyttade de första galtarna in i de 70 nya platserna.

Idag består den gamla stationen av fyra stallar med plats för 258 galtar, som producerar ca 375 000 doser per år. Alla våra sju raser finns representerade här.

Hållsta Nova – nästa steg

• Driftsättning: tas i bruk i slutet av oktober.
• Stallbyggnader: två byggnader med sex avdelningar i varje.
• Kapacitet: totalt plats för 352 galtar.
  • Fem avdelningar per byggnad rymmer 32 galtar.
  • En avdelning per byggnad rymmer 16 galtar.

Smittskydd och infrastruktur

• Anläggningen är omgärdad av ett yttre och ett inre staket.
  • Det yttre staketet har ASF-status.
• Besöksförbud: endast behöriga transporter (t.ex. för hämtning av semin), veterinärer eller annan nödvändig personal släpps in.
  • Via en porttelefon kan personalen öppna den yttre grinden på distans för att släppa in behöriga besökare.
• Fordonshantering:
  • Det finns en lastmaskin för den inre zonen och en för den yttre zonen – de används strikt inom sina respektive områden.
  • Fordon från utsidan får normalt inte köra innanför det inre staketet.
  • Om fordon ändå behöver tas in, måste de först tvättas och desinficeras.
  • Det finns endast en grind i det inre staketet, placerad vid spolplattan.

Galtstallet

Anläggningen består av två stallbyggnader med sex avdelningar i varje byggnad. Fem avdelningar i varje byggnad rymmer 32 galtar och en avdelning rymmer 16 galtar, vilket ger en total kapacitet på 352 galtar. Nya galtar anländer till stationen var sjätte vecka. Faderrasgaltar står i genomsnitt ett år på stationen medan moderrasgaltar i genomsnitt står tio månader.

Inredning

• Varje box är 7 m², vilket ger gott om rörelseutrymme.
• Galtarna står på en 60 cm djup djupströbädd av spån som ger en torr och bekväm liggyta.
• Mängden spån per box är 4,2 m³ (≈ 336 kg) och inget behöver fyllas på mellan utgödslingarna.
• Utgödsling sker var sjätte månad, då allt spån körs ut med lastmaskin och avdelningen tvättas och desinficeras.
• Grindarna är utformade så att galtar enkelt kan låses in vid behandling eller provtagning, vilket underlättar hantering och ökar både djurvälfärd och personalsäkerhet.

Utfodring

• Galtarna utfodras med cirka 3 kg torrt färdigfoder en gång per dag.
• Hullbedömning görs varje vecka och fodergivan justeras individuellt utifrån djurens hull för att säkerställa optimal kondition och hälsa.

Ventilation

• Systemet är SKOV Equal Pressure med övertrycksventilation.
• Friskluft tas in via takintag och passerar ett HEPA-filter, vilket effektivt filtrerar bort virus, bakterier och dammpartiklar.
• Luften kan även behandlas med UVC för att minimera risken för luftburna smittämnen.
• Frånluft leds ut via skorstenar med fläktar (neutraltryck).
• Övertrycket i stallet minskar risken för att smittämnen tränger in utifrån.
• Luften värms eller kyls efter årstid för att hålla en jämn stalltemperatur på cirka 16 °C året runt.

Tappningsgropen

• I det gamla systemet, där galtarna samlades i sina boxar, kunde en erfaren medarbetare samla cirka 4 galtar per timme när arbetet flöt på bra.
• I den nya tappningsgropen kan en person samla sperma från 3 galtar åt gången, vilket ger ett effektivare flöde och kortare tid per insamling

Boxar och system

• 6 boxar är utrustade med automatiskt tappningssystem (Collectis).
• 4 extra boxar finns för galtar som inte fungerar med Collectis.

Effektivitet och arbetsmiljö

• Collectis gör tappningen mer effektiv, hygienisk och ergonomisk jämfört med manuell tappning.

Flöde och hantering av galtar

• Galtar drivs en och en från sina boxar via korridoren till tappningsavdelningen.
• Varje galt placeras i en väntebox för uppvärmning innan tappning.
• Det finns alltid en galt redo i vänteboxen när en annan tappas.
• Boxdörren mellan väntebox och tappningsgrop styrs från styrskåpet i gropen.

Tappningsprocess

• Varje galt får max 15 minuter i tappningsboxen.
• Om galten inte hoppar flyttas han tillbaka till sin box eller till en annan tappningsbox vid behov.
• När galten hoppar på fantomen stimuleras han manuellt i början.
• Försatsen rinner först ut, därefter sätts den artificiella vaginan på.
• När tappningen är klar släpper vaginan automatiskt.
• Volymen per ejakulat varierar kraftigt – från 100 ml upp till 800 ml.

Beredningsrum

• Beredningsrummet fungerar som navet i hela processen med galtarnas samling – allt material finns samlat och redo för användning.
• Ordning och struktur gör att arbetet går snabbt, smidigt och hygieniskt.
• Rummet är en kritisk länk mellan tappningsgropen och labbet, där både förberedelser och första hantering av sperman sker.
• Förvaring av material: All utrustning som används vid tappning finns samlad här – exempelvis engångshandskar, pappersservetter, påsar, sildukar och artificiella vaginor. Att allt finns lättillgängligt på en central plats sparar tid och säkerställer hygien.

Förberedelse inför samling

• Personalen hämtar allt material som behövs till tappningsgropen innan samlingen startar.
• God planering minskar risken för avbrott och gör arbetet mer effektivt.

Hantering efter samling

• Sperman tas om hand direkt efter tappning i beredningsrummet.
• Påsen tas försiktigt ur den artificiella vaginan och innehållet fylls i tuber.
• Tuberna skickas med rörpost till laboratoriet för vidare analys av kvalitet, mängd och rörlighet.

Labbet

• Ejakulatet skickas från stallet till labbet via rörpost.

Första hantering i laboratoriet

• När ejakulatet tas emot i labbet hälls det över i en större bägare.
• En mindre mängd spädningsvätska på 33 °C tillsätts..
  • Detta görs för att tunna ut råsperman så den kan räknas i mikroskop, samt för att tillsätta näring så att spermierna överlever tills full spädning sker.
• Kvalitet och mängd kontrolleras i IVOS/Magavision:
  • Här bedöms spermiernas utseende, hur många som är normala och hur de rör sig.
  • Ejakulat med under 70 % normala spermier kasseras.
  • Systemet mäter också koncentrationen, vilket avgör hur mycket spädningsvätska som ska tillsättas i nästa steg och därmed hur många doser galten ger.
• När analysen är klar räknas exakt mängd spädningsvätska ut och spädningsvätska på 26 °C tillsätts.

Blandning och påsfyllning

• Hampshire och Duroc: 2–4 galtar av samma ras blandas i en stor hink för att skapa en batch.
• Lantras och Yorkshire: Blandas inte med andra galtar utan körs individuellt.
• Påsfyllning: Den färdiga blandningen fördelas i påsar via påsmaskinen, 80 g per dos.
• Spermieinnehåll: Varje dos innehåller minst 1,8 miljarder spermier.
• Nedkylning: De färdiga doserna placeras i klimatrummet där de kyls ned till ca 20 °C och är sedan klara för packning.

Produktionskapacitet och kvalitetssäkring

• Galtarna samlas 1–2 gånger per vecka.
• En galt ger i snitt 30–35 doser, men variationen är stor – från 15 upp till 80 doser förekommer.
• För att kvalitetssäkra doserna granskas spermier i mikroskop dag 1, dag 3 och dag 5 – lika länge som doserna är användbara hos kund.

Träning och godkännande av nya galtar

• Nya galtar tränas och testas upprepade gånger tills de blir godkända.
• Ejakulatet testas manuellt i mikroskop (morfologitest):
  • Minst 70 % normala spermier krävs.
  • Enskilda defekter får inte överstiga 20 %.
  • Spermiers rörelser och livskvalitet följs under 5 dagar.
• Klarar galten testet blir den godkänd för produktion.

Fakta och kuriosa

• På måndagar, som är vår största produktionsdag,  tappas 70–95 galtar fördelat på båda stationerna.
• Hampshire är lättast att samla, medan Lantras tar längst tid.
• Alla galtar på Hållsta får ett namn. Varje insättning har ett tema, t.ex. fiskar, glassar, länder eller fotbollsspelare.
• Många i personalen har favoritgaltar.

Packrum

• Här förbereds semindoserna innan de skickas ut till våra kunder.
• Arbetet följer en tydlig struktur för att säkerställa ordning, spårbarhet och hög kvalitet.

Packprocessen

• Klimatrummet: Efter att doserna körts upp sänks temperaturen till ca 20 °C så att de blir redo för packning.
• Sortering efter ras: Varje dos är märkt med ras. För enkel hantering läggs de i färgkodade backar (en färg per ras) som står i backställningar. Detta gör det lätt att hålla ordning även med sju olika raser.
• Packsedlar: Visar exakt hur många doser och vilken typ varje kund har beställt – allt kontrolleras mot dessa.
• Packning: Doserna fördelas i rätt antal. Om flera batcher packas i samma låda skiljs de åt med papper eller separata påsar.
• Förpackning beroende på transport:
  • Frigolitlådor används för vanliga leveranser.
  • Oisolerad påse används vid leverans med tempererad budbil.
• Temperaturanpassning: Värmeklampar läggs i lådorna vid behov. Väderprognosen kontrolleras för de olika leveransområdena.
• Avprickning i ordersystem: Varje dos prickas av i systemet för att säkerställa att rätt dos går till rätt kund och för att upprätthålla full spårbarhet.
• Utlastningsrum: När packningen är klar placeras paketen i utlastningsrummet för upphämtning av chaufförerna.

Personalingång

• Anläggningen har fyra omklädningsrum, varav ett är handikappanpassat.
• Vid entrén hänger man av sig ytterkläder och skor direkt innanför dörren.
• I det yttre omklädningsrummet tas privata kläder av och förvaras i personliga skåp.
• Obligatorisk dusch med hårtvätt innan passage till den inre zonen.
• Separata handdukar används för den yttre och den inre zonen för att undvika korskontamination.
• I det inre omklädningsrummet tas arbetskläder på. Dessa förvaras i personliga skåp.
• Händerna desinficeras med handsprit innan passage in i produktionen.

Utlastningsstall

Placering och smittskydd

• Stallet ligger separat från övriga anläggningen för att minska smittspridningsrisken.
• Byggnaden ligger på gränsen av det inre staketet och har dörrar på båda sidor:
  • Inre dörr (innanför staketet): Personal driver in galtarna som ska till slakt över gårdsplanen.
  • Yttre dörr (utanför staketet): Transportören byter kläder, tvättar och desinficerar händerna innan han går in och hämtar djuren.

Förflyttning från box till utlastning

• Galtarna leds enskilt från sina boxar, genom korridoren och över gårdsplanen till utlastningsstallet.

Vistelse i stallet

• Stallet har 18 boxar.
• Under sex veckor används stallet två gånger för olika galtar som ska lämna anläggningen.
• Djuren vistas endast kort tid innan lastning.
• Boxarna strös med lite spån.

Lastning på transport

• Lastbilen backar mot utlastningsdörren.
• Djuren drivs upp på rampen och in i transporten.
• Boxgrindarna används för att styra flödet och minska stress.

Efterarbete

• Stallet tvättas och desinficeras efter varje transport.